var så himla rolig! Jag tror aldrig att jag njutit så mycket av en uteritt förut! Jag fick rida i den lite lugnare gruppen efter att jag berättat att jag har varit lite osäker ett tag, och det är jag glad för. det gjorde att jag kunde slappna av mer och tänka att "Vi tar det som det kommer." Bobby var i alla fall väldigt pigg och man märkte att han tyckte att det var roligt med snö. När vi skulle ta en bild på en äng som var täckt av orörd snö så började han gräva i den för att han tyckte att det kändes så annorlunda. Han är allt ganska charmig dne där lilla ponnyn ;).

 

Idag har jag verkligen insett vilken perfekt ponny han är för en ridskola, och för mig. Vi kunde galoppera både i backar, på raksträckor i skogen och flera vändor på ett fält och han tänkte aldrig ens tanken att bocka. Alltså förstår ni vilken lättnad det var för mig att inse det? Speciellt på ängen där de andra hästarna blev lite överhettade, och han inte brydde sig om det utan bara körde på. Ibland var det nästan som att han frågade mig "Vera, får jag verkligen springa så här fort?", och när jag sa "ja" blev han överlycklig haha.

 

Ängen med den orörda snön som sprutade under hovarna var svårslagen men den sista galoppen tar nog ändå hem priset. Vid det laget var jag så pass avslappnad och litade så mycket på Bobby att jag bara släppte honom när vi började galoppera. Jag tog någon förhållning i blrjan för att ändå visa att det är ajg som betsämmer, men sedan fick han dundra på hur fort han ville, och det var såå kul!  

 

Nej, Bobby kommer jag aldrig vara rädd för att rida ut på mer, och jag tror att en stor del av mitt "uterittsproblem" löste sig idag, bara genom att känna att jag klarade det, och att det var riktigt kul. Den här ridturen kommer jag sent att glömma!