Hej!

Den här veckan kommer det att bli rekordmycket ridning för mig. Jag har, som vanligt, ridit lektion för Tessan idag och jag kommer rida en privatlektion för henne samt hoppa för Fredrik imorgon. Sedan är det allsvensketräning på fredag och ett eller två pass på Cheval i helgen, samt ponnycupsmatch på söndag. Det kan bli upp till 7 ridpass bara den här veckan, så mycket tror jag aldrig att jag har ridit under en vanlig termin förut!

 

För att göra det hela ännu bättre så är jag ledig imorgon om man bortser från utvecklingssamtal i skolan på morgonen, och det gör att jag kan rida såhär mycket, och ändå hinna med skolan utan att känna mig stressad. 

 

Nu ska jag gå och lägga mig och se fram emot en riktigt bra dag!

 

 

 

Hej!

jag är så himla motiverad till hästarna och ridningen just nu, alltså det bara bubblar i hela mig, så härligt! Igår red jag ett riktigt bra hoppass på Imprezka för Fredrik, och idag var jag ute på Sjöängen och red Cheval, fast då självständigt vilket var lite spännande. Jag fick en sådan rush av energi och motivation innan passet att jag ryktade henne riktigt ordentligt både före och efter passet, bara för att jag hade tid och ville göra något mysigt för henne ;). 

 

Själva ridningen gick över förväntan. I början gic hon emot skänkeln lite men eftersom det var första gången jag red henne själv så ville jag inte starta upp ett bråk då jag vet att hon kan börja sparka och ha sig då, så jag försökte mest få henne att trava och galoppera på, och så försvann det av sig själv efter en stund. Galoppen gick mycket bättre idag, jag tror att många av de problemen som jag haft med den innan har berott på att hon blir lite stressad av de andra hästarna, så nu när vi bara var två hästar i ridhuset blev hon mycket lugnare.

 

Jag följde min plan som innehöll volter och serpentiner som uppvärmning, lite skänkelvikning och olika stora volter samt sitsträning utan stigbyglar som huvudmoment, och sedan lite volter och serpentiner i trav som nedvarvning, och det blev väldigt bra! När jag galopperade sista gången kändes hon verkligen avslappnad, rundade sig i nacken och längde ut halsen, samtidigt som jag också var avslappnad oh hade en bra sits. Och när jag travade av gick hon och frustade och verkade allmänt nöjd. För att vara ett första pass utan tränare är jag verkligen supernöjd, även om det såklart finns mycet kvar att träna på. Men det här passet gav mig en god smak i munnen inför kommande pass, och jag ser redan fram emot nästa, oavsett om det blir på henne eller på någon annan häst.

 

Det är verkligen roligt hur hästarna bara fyller mig med motivation och glädje, gång, på gång, på gång. Och det blir bättre och bättre ju mer man lär sig och ju mer rutinerad man blir eftersom man förstår mer vad som liger bakom de bra, och också de dåliga, passen. Nu ska jag fortsätta att filosofera :-)   

 

 

 

 

 

Jag hoppas att ni tycker att det är roligt att läsa dessa långa inlägg om mina ridpass haha. för jag tycker att det är roligt, men framförallt nyttigt, att skriva dem. Speciellt när man har en pappa som fixar videos varje gång! Jag får en chans att reflektera över min ridning, och jag är övertygad om att det är förmågan att göra det som leder till utveckling inom denna, och alla andra sporter. Och jag vill uvecklas, så ni får helt enkelt stå ut haha ;-).

 

/Vera

Hejsan!

Herregud vad fort veckona rusar iväg! Idag är det min födelsedag och om en ecka är januari slut! Nu när jag har lite tid över innan jag ska iväg på hoppkurs så tänkte jag lägga upp filmerna från förra veckans onsdagsträning. Väldigt sent, men det var en riktigt bra träning så jag vill inte bara strunta i det.

 

Jag fick i alla fall rida Camelia eftersom Anders inte var där och det kändes ganska ovant att stå och göra i ordning en häst som mitt huvud bara når till halva magen på haha. Jag hade sett att hon varit lite busig de senaste gångerna men försökte att bara tänka bort det och fokusera på hur bra det har gått de gångerna som jag har ridit henne, för hennes humör kan jag ju faktiskt inte göra något åt. Jag satt upp, började skritta och fokuserade på att vara avslappnad, speciellt vid dörren där hon gärna hetsar upp sig, och kände av henne. Hon tittade lite men verkade inte vara särskilt spänd. Därför var jag noga med att verkligen inte tillåta henne att spänna till när vi började trava eftersom jag då kände mig säker på att hon inte var rädd. Jag ställde i hörnen och flyttade undan henne för nnerskänkel och det gick bra.

 

När vi ridit fram så bad Fredrik oss att släppa stigbyglarna för att göra övningen som jag tidigare har gjort med Cheval, hoppa på båge utan stigbyglar. Lite nervöst var det allt då jag vet att min balans inte är den bästa utan stigbyglar, och att jag därmed skulle sitta lösare om hon drog iväg, men jag fokuserade på att sitta tillbaka, ta det lugnt och bara rida på hindren. Det gick riktigt bra! Jag hade mycket lättare att påverka henne i galoppen än vad jag har på Cheval, kunde sitta tillbaka ordentligt och tillät inte mig själv att vika mig i överlivet innan hindren, guldstjärna haha!

 

När detta var färdigt hoppade vi en distans som jag fick ta om några gångr eftersom jag fick in 7 galoppsprång där det skulle vara 6, men efter några vändor hade jag lärt känna hennes galopp och red noggrannare. Vi gjorde en övning till innan vi hoppade banan, och det är den som ni kan se på de fyra videorna här nedan. Anledningen till att jag valde att ta med alla fyra videor på samma övning är för att det alla gånger går relativt bra, men för att man också kan se skillnaderna så tydligt.

 

Här kommer jag in i en bra galopp, men jag har inte riktigt slappnat av och lyckas därför inte komma ner i sadeln, därav mitt gungande och lite för framåtlutade överliv. Jag är så fokuserad på själva språnget att jag inte tänker särskilt mycket på linjen efter hindret och skär därför av den alldeles för tidigt = ingenbra förutsättning för camelia att komma i balns mot ett eventuellt efterföljande hinder.

  

 

Jag ä fortfarande inte tillröckligt avslappnad, man er ganska tydligt hur jag liksom spjärnar emot i skänkeln när jag närmar mig hindret. Jag skulle tro att anledningen bakom det är att jag tänker så mycket på att inte gå före hästen samt att försöka se avståndet att jag glömmer bort att slappna av. Linjen efter hindret är dock något bättre.

 

 

Ännu ett steg i rätt riktning här. Jag sitter närmare sadeln och slappnar av mer och det leder till en bättre galopp och ett bättre avsprång generellt sett. Dock kanske ni hör hur Fredrik ryter till lite precis i slutet av videon, och det gör han därför att jag, ännu en gång haha, glömmer att lägga på innerskänkeln efter hindrt för att se till så att hästen behåller lnjen. Den här gången försökte jag göra något åt det i alla fall ;).

 

 

 

Det här är då den videon med den bästa, och mest avslappnade anridningen, det bästa språnget och den bästa linjen efter hindret, och därmed också den videon jag har tittat på mest för att lära mig hur jag faktiskt ska göra.

Jag är avslappnad mot hindret vilket gör att jag kommer ner i sadeln och intespjärnar på något konstigt sätt, samtidigt som jag är med i språnget och, som Fredrik säger, "rättar till" henne efter hindret. Jag kunde använt ännu lite mer innerskänkel efter hindret för att jag inte skulle behöva ta så mycket i yttertygel, men det är klart godkänt enligt mig.

 

 

Det är verkligen synd att pappa inte filmade banan som jag hoppade sedan, för det gick så himla bra! Jag red på, tittade på hindren i förväg, tog beslut i tid, och hästen hoppade super. En riktig pangrunda var det! Men nu har ni i alla fall fått en genomgående analys av den här speciefika övningen. Hoppas att ni tyckte att det var intressant att läsa och se!

/Vera

Herregud. Nu är det inte långt kvar tills jag skickar iväg min gymnasieansökan! jag gjorde den idag menhar inte bekräftat den ännu eftersom jag har ett öppet hus kvar att gå på. Jag försöker tänka att det inte är en så stor grej, att alla skolor jag har att välja på är bra, men visst är det en speciell känsla att veta att jag bestämmer vilken skola jag vill gå på hädanefter, och att med den vetskapen börja skriva på sin ansökan! Dessutom fyller jag 16 år imorgon, så livet är fullt av påminnelser om att jag faktiskt håller på att växa upp. Det är en riktigt konstig känsla, att inse det.

 

Hur som helst så kommer jag att söka NA/NA till gymnaiset och jag tror att det kommer passa mig bra sålänge jag får läsa språk också och få lite kreativitet därifrån. Jag älskar matte och tycker att de naturvetenskapliga ämnena är intressanta även om jag ibland kan få lite psykbryt på fysiken haha. Jag är säker på att jag kommer lära mig otroligt mycket på den linjen i alla fall och jag tror att jag kommer utveckla ånga nya sidor och talanger hos mig själv, det ska bli riktigt roligt!

Hur tänkte ni när ni valde, eller hur kommer ni tänka när ni ska välja gymnasium?

 

 

Oj vad många dagar det går emellan mina uppdateringar! Inte så roligt för er som tappert tittar in ändå, men jag har så många bollar i luften med ridning, fiol och kola att det får bli att jag skiver här när jag verkligen har något att säga, och det är ofta efter lärorika träningar eller tävlingar.

Nu har det i alla fall varit en tävling, som dessutom gick väldigt bra, så den tänkte jag berätta om!

 

Igår åkte DJRKs ponnycupslag, inklusive mig, till Täby RS för att rida en bortamatch. det var så otroligt stort så ni kan inte tänka er! Säkert 4-5 meter i tak i stallet och 50 boxar med endast ridskolehästar! Ridhuset var äve det gigantiskt, ca 80-90 meter långt skulle jag tippa, för de hade delat av det på mitten, och det kändes ändå något större än vårat haha!

 

Ponnysarna verkade fina och relativt okomplicerade när det andra laget red fram. Alla hoppade och verkade ha bra framåtbjudning. Jag blev tilldelad C-ponnyn River som var en fux med bruten bläs och stubbman, supersöt! Han varkade pigg och det såg ut som att det bara var att rida på, planera vägarna och följa med i sprången.

 

När det var min tur att rida hade alla utom en i laget nollat, och eftersom jag var sist satte det självklart en hel del press på mig att rida en felfri runda för att vi inte skulle förlora. Självklart blir man nervös av en sådan situation, men jag gick igenom banan några gånger och förberedde mig på att behöva hålla tillbaka honom på distanserna för att förhindra att han kom för nära på det andra hindret. 

 

Jag är nöjd med rundan. Jag satte upp en bra galopp utan att låta honom springa iväg, somd en frsta ryttaren sa att han kunde göra, kom in bra på det första hindret och fick till en bra rytm. Jag bytte galopp när det behövdes förutom mellan fyran och femman där jag missade det, så det är jag också nöjd med. Den end linjen som egentligen blev lite knaig var femman till sexan, där jag skulle gått på honom med lite mer ytterskänkel för att undvika att bara bja halsen i min iver att visa honom hindret, vilket jag gjorde på filmen. 

 

Jag blev väldigt lättad när jag kom i mål felfritt eftersom det betydde att jag gett laget ett poäng, men också att jag behöll min nolla i ponnycupssammanhang. Jag har alltså nollat 11/11 ponnycupsstarter som jag gjrt under dessa två äsonger, och om jag bara nollar hemmastarten den första februari så kan jag säga att jag nollat hea min ponnycupskarriär. Tänk vad coolt!

Min runda räckte även till dagens guldmedalj som jag självklart blev väldigt glad över!

 

/Vera

Jag vill tävla LD, alltså 90cm på Imprezka det här året, och något säger mig att det antingen blir redan på påsktävlingarna eller sjätte juni. Jag har ridit henne i ett drygt år och känner henne väl, och vi rider stabila rundor i 80cm nu. Jag tror att jag själv kommer få lite mer "edge" när hindren blir större än vad jag hoppat på tävling förut, men jag vet att jag är redo för det, då jag hoppas att jag kommer kunna förvalta spänningen till något positivt.

Här är det viktigt att poängtera för mig själv att ett bra resultat inte behöver betyda en nollrunda eftersom jag inte har någon aning om hur Bobby kommer reagera på att hoppa på bortaplan och eftersom jag själv säkert kommer vara väldigt nervös. Målet handlar därför mer om att jag ska ta mig igenom alla moment med sekretariat, bangång, tidsplanering och framridning på ett bra och hyfsat lugnt sätt. Får jag ett, två eller tre nedslag pga spändhet eller så så kommer jag säkert vara sjukt besviken till en början. Det viktiga är att jag inser att det är något helt nytt och det är första gången jag gör det. Det har tagit mig 12 klubbtävlingar innan jag på riktigt har kunnat vara med och slåss om de bästa placeringarna, och jag förväntar mig att det tar minst lila lång tid på lokal nivå.

Enligt mig själv det svåraste målet då det handlar otroligt mycket om muskelminne och repetition, men det ska gå. Om det så bara är att min underskänkel är stadigare i sin korrekta position eller att jag sitter rakare, så är det en framgång som ska firas under, och vid detta års slut!

Förutom detta ska jag verkligen se till att ha roligt!! Få bort min tillfälliga nervositet vid uteritter så att jag riktigt kan njuta av sommarens skogsgalopper och se till att rida så mycket som möjligt. Det mest motiverande som finns  enligt mig är att titta tillbaka på ett år och verkligen chockas av hur mycket man har utvecklats, och jag hoppas att jag ser tillbaka på 2015 med en nästintill hisnande känsla av hur mycket jag lärt mig och åstadkommit, bara genom att göra det jag älskar och ha roligt!

 

Har ni några mål eller nyårslöften?

/Vera