Den här omgången av nationaldagstävlingar blir väl inte riktigt som vanligt i förberedelseväg för min del eftersom jag tyvärr inte fått de hästar jag önskat. Alban är ju halt så det var ju självklart att jag inte fick honom, och där var också den hästen jag fick ganska självklar i och med att jag blivit rekommenderad den efter minprivatlektion igår, men i hoppningen blev jag faktiskt lite förvpnad, och även lite besviken. Jag ska som vanligt gå igenom mina tankar och mål inför varje start.

 

Maranello är en storhäst som jag tycker mycket om, och har hoppat en del, men inte känner mig särskilt säker på när det gäller att hoppa banor. 70 cm är väldigt lågt för en storhäst så det ska egentligen inte vara något problem, men jag är lite nervös fär att jag inte ska hinna få in "Jasmineridningen" i kroppen och pga det få ett stopp. Målet här är att jag ska rida aktivt, ha ett bra tempo, rida bra vägar och bara fokusera på att gå nolla. Detta borde inte vara något problem om jag bara gör det jag ska och inte låter nerverna gå över styr.

 

Jag red Maranello på privatlektionen för Magnus igår och han tyckte att jag skulle tävla honom eftersom jag inte kan ha Alban, och så blir det. Maranello är en väldigt fin häst som man lär sig mycket på. jag fick en väldig "aha-upplevelse" vad gäller termen "att rida fram till handen" t ex. Jag hoppas på att få rida honom både på tisdagslwktionen där jag ska ersätta Vera K, men också i min vanliga grupp, så att jag kan få inridningen lite mer i alla fall. Jag vet inte om domaren som ska döma är generös, sträng eller mittemellan, emn målet är att komma över 60% om allt känns bra. Det känns som ett rimligt mål tycker jag.

 

 

Vera

Så tänk på att planera noggrant och göra klart den där läxan tidigt istället för att skjuta upp den, för känslan när man inser att man har tid att göra vad man vill i en hel dag för att man har gjort klart allt annat är oslagbar. Och ge även er själva lediga dagar ibland, även när ni har mycket att göra. Det har alltid funkat bra för mig och jag har insett att mms behöver andas någon dag i veckan för att kunna prestera bra när arbetsbelastningen är tung.

Hur tänker ni om det här?

Ver

Hej!

Förra lördagen hoppade jag ju som sagt Imprezka för Lotta, och som tur var knäpptes några riktigt fina bilder. Jag har börjat fundera på att se om jag kan hitta någon som kan hjälp mig att sätta ihop en ny header samt fixa så att jag kan ändra min presentation, båda är ju lite gamla och gäller inte just nu haha. Det är ju lite krångligt eftersom jag själv gett upp tanken på att försöka lära mig att koda efter några misslyckade försök, och det gör ju självklart att jag inte kan byta header och design lika ofta som andra bloggare kan. Har en idé på att ha en lite lugnare bild som togs igår när jag stod och myste med en häst i stallgången, och en av de nedan när jag hoppar för att få in hoppsidan i mitt hästintresse. Vad tror ni skulle bli snyggast?

 

 

 

Hej!

Idag var jag hos Fredrik och hoppade och det var verkligen superroligt! Jag vet inte vad jag skulle göra utan hästarna och ridningen för jag blir verkligen bara så lycklig utav det, helt fantastiskt.

 

Idag fick jag sitta upp på Lordi, en häst som Fredrik har under utbildning och som var den han tävlade när jag var med och hjälpte till. Det var väldigt mycket häst att rida när vi skulle träna på att korta hästarna på distanserna eftersom han inte har tränat så mycket på det, men efter ett tag fick vi till det och i övrigt var han verkligen superfin. Han är verkligen en sådan där häst som hoppar (nästan) oavsett läge, långt ifrån eller nära, och gör det bra också. Vi hoppade på gräsbanan precis som i onsdags och det är så härligt. Hästarna blir glada, man känner vinden fläkta och man har hur mycket plats som helst att röra sig på, lite skillnad från 20x40 ridhuset på Djurgården haha!

 

Under ridpasset tränade vi mycket på distanser och på att komma på rätt antal galoppsprång, men även på att variera antalet. Vi hoppade "vattenmatta-linjen" som ni ser på filmen med ett språng mer än det skulle vara till att börja med, vilket blev 7 mellan första och andra hindret och 6 mellan det andra och det tredeje, för att sedan gå på normala 6 och 5 galoppsprång. Det var säkert mycket pga hästens vägvinnande galopp, men idag kände jag verkligen att jag hade koll på hur jag skulle rida för att få in rätt antal galoppsprång, och när jag hoppade banan som ni ser på filmen så blev faktiskt alla distanser rätt, och det brukar jag inte lyckas med haha! Nej, trots att det ser ut som att jag mest studsar runt på minihinder så är nog det här ett av de hårdaste och mest lärorika passen jag någonsin ridit. Jag var verkligen tvungen att vara med i tanken hela tiden, men kunde inte sätta mig ner och falla tillbaka i den passiva ridningen jag ibland hamnar i, eftersom Fredrik hade instruerat mig att jag skulle stå i lätt sits genom hela banan. Verkligen lärorikt och riktigt roligt, men jag kan säga att jag var rejält svettig efteråt haha!

 

Lordi är en riktigt fin häst som jag hoppas får rida igen och pga det här ridpasset har min motivation för hoppningen överhuvudtaget stigit med ungefär 100 snäpp!

 

 

/Vera

Jag har börjat förstå vad hoppning handlar om. Det handlar inte om att svetta sig igenom snäva svängar och hinder som är på tok förhöga för hästen och ryttaren, det handlar om att göra hindren och svängara lagom höga och svåra. har man förberett både sig själv och hästen på bästa sätt så blir det inte svårt, helt enkelt.

 

det var Lotta Knutsson och inte fredrik som höll i gårdagens tärning, och till en början var jag lite ebsviken över det, tills träningen började vill säga. Hon pratar väldigt mycket om att man ska ha tyngden i fötterna och förklarade även väldigt väl varför. Om man har tyngden i fötterna och inte i sätet, så  har man en låg tyngdpunkt och en bra balans och kommer därför inte att flyga av om hästen busar eller hoppar stort. Har man däremot tyngden i sätet så att man kniper åt med knäna och släpper i fötterna, vad händer då när man försöker stå upp för att hoppa ett hinder? Jo, man kommer i obalans och trillar i värsta fall av. Jag försökte verkligen tänka på att ha tyngden i fötterna genom hela passet, men sådant tar lång tid att lära in när man är van vid något annat. Under de sprången då jag faktiskt gjorde rätt, så kände jag dock en väldigt stor skillnad.

 

Vi hoppade en bana på slutet av ridpasset, som bestod av 7 hinder, där det ingick två olika långa distanser, två diagonaler och ett hinder på volt. Jag kände att Imprezka verkligen kom till sin rätt på utebanan då hon blev lite mer taggad än vad hon brukar vara inomhus och därmed fick igång "motorn" mer. När den är igång blir det 100 gnger lättare att komma på hinder, och hon hade även inga som helst problem att räcka fram på distanserna. Det bådar gott inför tävlingarna! Något annat som bådar gott inför tävlingarna är att jag med den nya kunskapen och träningen jag fått har fått mycket större självförtroende vad gäller att hoppa lite större hinder. När jag kände att det var så lätt att komma på hinder som det var idag så kändes banan på 80cm-1 meter som jag hoppade som ingenting. Jag trodde verkligen att den distansen där räcket in låg på 1m och oxern ut på 90cm låg på 80cm, och tyckte inte attd et på något sätt var obehagligt att hoppa, skönt! Det känns nästan lite tråkigt att jag bara ska hoppa 70cm på tävlingarna, även om det såklart är bättre att hoppa för lågt än för högt.  jag tycker inte allas att det känns orimligt att anta att jag och Imprezka kommer vara redo för att hoppa banor på 1 meter om mindre än ett år, så bra kändes det igår. Jag tror dock också att det blir mycket lättare när man är på utebanan och har mer plats att röra sig på, men vi lär oss snart att rida bra inne också;).

 

 

 

 

 

Jag känner att jag bloggar väldigt oregelbundet, men mina trogna, om än få, läsare hänger i, tack!

Under tiden som gått har jag ridit 4 gånger och ska rida en gång till imorgon, men har även haft mycket att förbereda mig inför i skolan så det har inte blivit att jag har bloggat. Kan pass apå att återge ridpassen lite snabbt.

 

Överlag var detta ett riktigt bar ridpass även om jag är lite sur över mina egna ryttarmissar. Det var maskeradhoppning eftersom det var sista officiella hoppspecialsgången(vi ska rida en gång till på frisern nästa vecka), och vi hoppade en bana. Bobby var taggad och skötte sig riktigt bra, skuttade över en bana på mellan 80-95 cm, verkligen häftigt. Jag blev inte "höjdrädd" en ändå gång och blev nästintill chockad när jag såg att det högsta hindret legat på 95cm haha. det var en grind som krånglade till det hela. vi hade hoppat den perfekt flera gånger under framhoppningen, men när den höjdes upp lite samt att all musik etc kom med i bilden så ville Bobby inte riktigt, och då tog jag inte fram Jasmineridningen tillräckligt fort för att övertyga honom. Ca fyra stopp blev det här:(.  Förrutom detta lilla missöde gick banan verkligen superbra, Bobby hoppade kombinationen utan att tveka och gjorde sitt bästa på distanserna som jag vet att han hade klarat perfekt om jag stöttat honom lite mer. Men herregud vad den ponnyn har utvecklats alltså, byter galopp efter nästan varje hinder och hoppar utan att blinka!

 

Jag red Novella för att hon behövde gå. hade väl lite höga förväntningar med tanke på atthon inte gått på några dagar och jag inte hade förutsättningar för att kunna gasa p som jag gjorde på Magnus lektion. Hon var allmänt bråkig pga överskottsenergin, på slutet hittade jag dock en väldigt fin känsla och vi samarbetade med varandra på ett bra sätt. Det där är en ponny som verklogen måste gå varje dag, annars blir hon inte rolig att rida haha!

 

Hoppade Alban för första gången på 2 år. Det var roligt, han livar upp som ett barn på julafton när han får hinder framför fötterna haha, riktigt pigg blir han;). Vi hoppade en enkel bana evighetsbana med hinder på korta och lpnga diagonaler och det gick bra, han hoppade fint även om min sits blev lite knas ibland. Inget komplicerat liksom. Han blev dock väldigt fin i formen på slutet av passet när han var lite taggad, kanske ska ställa in lite hinder under nästa dressyrpass för att få igång honom ordentligt ;)?

 

Jag hoppade Rick hos Fredrik och det var ett pass med väldigt svängrum mellan bra och dåligt. I böran hade jag tycligen glömt bort hur man svängde när vi skulle hoppa på volt, för det gick inte särksilt bra till en början, men Rick var väldigt fin och lyssnade bra på mig. Vi tränade mycket på att rida an mot hindret i lite lätt sits och bara hitta rytmen och balansen. det var när vi hoppade en distans som jag fick min största "aha-upplevelse." När jag lättade lite ur sadeln så blev det svårare för mig att börja gunga osv om jag gärna gör när jag ska bromsa, och då blev min avståndsbedömning genast otroligt mycket bättre. redan 4-5 galoppsprång innan kunde jag känna att "om jag tar en förhållning nu kommer vi perfekt på första hindret", och sedan också genomföra det. Riktigt härlig känsla faktiskt som även gjorde att en stor del av min nervositet inför att komma fel på hinder släppte. Sedan är det en annan femma att Rick hoppar så stort på oxrarna att jag nästn ramlar av haha, men det problemet får vi ta itu med under nästa ridpass!

 

Imorgon är det hoppning för Fredrik på Imprezka som gäller och jag hoppas på ett givande pass som helst innehåller kombinationer av något slag. Innan detta är det fixardag på anläggningen så det blir en lång stalldag, välbehövligt efter det stora fokus på skolan som funnits under de senaste veckorna:).

/Vera

 

 

 

Jag valde sist och fick Lullaby, kanske inte den jag hade önskat mig högst av allt, men jag tycker ändå att jag red bra större delen av passet, speciellt i de senare galopperna och traven.

Hos Fredrik hoppade jag Ricknsom jag tycker mycket om, och det gick bra. Vi hoppade en distans på 5 galoppsprång där vi varierade mellan 5 och 6, och det gick superbra. Sedan hoppade vi även en kombination som Rick klarade av med bravur.

När vi sedan skulle hoppa banan blev det lite kortslutning i hjärnan på mig, i kombination med att Rick började bli trött. Detta resulterade i ett svanhopp på en oxer och dålig anridning till kombinationen, men resten av banan gick super. Vi fick ta om oxern sedan när den var lite smalare och då funkade det. 

Jag har kommit fram till att jag måste sluta tro att allt är så himla komplicerat i hoppning. På Bobby gör jag aldrig det, men på Fredriks hästar börjar jag liksom "ratta" innan hindren ibland, vilket man absolut inte ska göra. Man ska sätta upp ett bra tempo, hålla om med skänkeln och vänta på hindret. Öva, öva..

/Vera

 

Hej!

Idag har jag varit iväg på ett litet äventyr, jag har nämligen varit ute på en regional tävling. det var ju inte jag som tävlade som ni kanske förstår, utan jag stod på marken och hjälpte Fredrik med diverse saker. Det var väldigt lärorikt att få titta på framridning, framhoppning och  själva tävlingshoppningen samt att få lära sig om hur man tar hand om hästen innan och efter tävling, hur man stänger och öppnar transportluckan säkert etc. Efter att Fredrik ridit klart gick jag runt med hästen och skrittade av honom för hand, och när vi kom hem till stallet igen så spolade jag av hästens ben samt putsa upp utrustningen igen.  Alltid roligt att lära sig om hästarnas kroppar och hur man bäst ska sköta dem, idag fick jag bland annat veta att det är viktigt att man kyler bakbenen extre mycket på unghästar då de tar extra mycket stryk när man hoppar.

 

Efter detta skrittade jag ut på Roger i ungefär en halvtimme, det var riktigt härligt!

 

Jag lär mig otroligt mycket bara av att vara på olika tävlingsplatser och hoppas på att jag får åka iväg till fler. Ju fler man har varit på desto bättre förberedd är man när man själv ska ut!

 

 

Jag är helt förälskad i Novella, hon är så himla härlig, maffig och rolig att rida. Som ni förstår så red jag henne på privatlektionen som jag hade idag, och det gick väldigt bra. jag red för Magnus för första gången och han var en väldigt bra lärare. Han kunde direkt se att vi inte skulle komma någonvart om vi började jobba direkt då hon var så pigg, så istället började vi med att hon fick trava och galoppera av sig energin utan krav, bara gå på runt fyrkantsspåret. Precis i början var det nästan ite obehagligt då hon var så pigg och samtidigt tittig eftersom hon var själv i ridhuset, men den känslan försvann när hon lugnade sig lite.

 

Vi jobbade mycket med halter i början. Halter vid varje bokstav med fokus på att hon skulle stå helt still tills jag bad henne gå framåt, och sedan att hon även skulle skritta och göra halt på tygeln. Det gick väldigt bra och jag började få tillbaka självförtroendet. Vi började sedan jobba lite på C volten i skritt och jobbade mycket med att hitta ställningen, öka och minska volten och att jag hela tiden skulle ha kontroll på skrittstegen och att hon inte fick rinna iväg. När det fungerade började vi trava. Jag red lätt under hela traven idag eftersom hon var så pass spänd och vi tog faktiskt inte heller någon "seriös" galopp. Både Magnus och jag tyckte att det var bättre att jag fick hitta kanpparna ordentligt i traven och att hon fick slappna av där. Till en början blev det lite av och på, jättefin eftergift i bra tempo till att rinna iväg och slänga upp huvudet, men när jag väl fick klart för mig hur viktig takten är, och började räkna "ett, två" i huvudet, så blev det ungefär 1000 gånger bättre. Åh, det går knappt att beskriva känslan när jag skrittade på spåret och hon var riktigt eftergiven, sedan kom fram i trav och hon verkligen tryckte ifrån med bakbenen och kom upp med ryggen, för att sedan trava på i ett lugnt och balanserat tempo. Det var såklart svårt att hålla det tempot och den balansen hela tiden eftersom jag håller på att lära mig hur jag ska göra, men bara känslan som jag fick där får mig att le.

 

Jag hoppas, hoppas, hoppas att Novella får stanna kvar på ridskolan även fast hon kanske inte är en ponny som kan gå nybörjargrupper just nu. Jag tycker verkligen om henne, och det är verkligen roligt bara det, eftersom jag oftast inte brukar tycka om de lite "hispigare" hästarna. Jag har redan bokat in en privatlektion till i slutet av maj och hoppas verkligen på att hon är kvar då, och att jag kan rida henne. Hon är nog den första ponnyn som jag verkligen skulle bli ledsen över om de skickade tillbaka, och det säger jag efter att ha ridit henne två gånger..