» Catching up
Hejsan!
Herregud vad fort veckona rusar iväg! Idag är det min födelsedag och om en ecka är januari slut! Nu när jag har lite tid över innan jag ska iväg på hoppkurs så tänkte jag lägga upp filmerna från förra veckans onsdagsträning. Väldigt sent, men det var en riktigt bra träning så jag vill inte bara strunta i det.
Jag fick i alla fall rida Camelia eftersom Anders inte var där och det kändes ganska ovant att stå och göra i ordning en häst som mitt huvud bara når till halva magen på haha. Jag hade sett att hon varit lite busig de senaste gångerna men försökte att bara tänka bort det och fokusera på hur bra det har gått de gångerna som jag har ridit henne, för hennes humör kan jag ju faktiskt inte göra något åt. Jag satt upp, började skritta och fokuserade på att vara avslappnad, speciellt vid dörren där hon gärna hetsar upp sig, och kände av henne. Hon tittade lite men verkade inte vara särskilt spänd. Därför var jag noga med att verkligen inte tillåta henne att spänna till när vi började trava eftersom jag då kände mig säker på att hon inte var rädd. Jag ställde i hörnen och flyttade undan henne för nnerskänkel och det gick bra.
När vi ridit fram så bad Fredrik oss att släppa stigbyglarna för att göra övningen som jag tidigare har gjort med Cheval, hoppa på båge utan stigbyglar. Lite nervöst var det allt då jag vet att min balans inte är den bästa utan stigbyglar, och att jag därmed skulle sitta lösare om hon drog iväg, men jag fokuserade på att sitta tillbaka, ta det lugnt och bara rida på hindren. Det gick riktigt bra! Jag hade mycket lättare att påverka henne i galoppen än vad jag har på Cheval, kunde sitta tillbaka ordentligt och tillät inte mig själv att vika mig i överlivet innan hindren, guldstjärna haha!
När detta var färdigt hoppade vi en distans som jag fick ta om några gångr eftersom jag fick in 7 galoppsprång där det skulle vara 6, men efter några vändor hade jag lärt känna hennes galopp och red noggrannare. Vi gjorde en övning till innan vi hoppade banan, och det är den som ni kan se på de fyra videorna här nedan. Anledningen till att jag valde att ta med alla fyra videor på samma övning är för att det alla gånger går relativt bra, men för att man också kan se skillnaderna så tydligt.
Första videon
Här kommer jag in i en bra galopp, men jag har inte riktigt slappnat av och lyckas därför inte komma ner i sadeln, därav mitt gungande och lite för framåtlutade överliv. Jag är så fokuserad på själva språnget att jag inte tänker särskilt mycket på linjen efter hindret och skär därför av den alldeles för tidigt = ingenbra förutsättning för camelia att komma i balns mot ett eventuellt efterföljande hinder.
Andra videon
Jag ä fortfarande inte tillröckligt avslappnad, man er ganska tydligt hur jag liksom spjärnar emot i skänkeln när jag närmar mig hindret. Jag skulle tro att anledningen bakom det är att jag tänker så mycket på att inte gå före hästen samt att försöka se avståndet att jag glömmer bort att slappna av. Linjen efter hindret är dock något bättre.
Tredje videon
Ännu ett steg i rätt riktning här. Jag sitter närmare sadeln och slappnar av mer och det leder till en bättre galopp och ett bättre avsprång generellt sett. Dock kanske ni hör hur Fredrik ryter till lite precis i slutet av videon, och det gör han därför att jag, ännu en gång haha, glömmer att lägga på innerskänkeln efter hindrt för att se till så att hästen behåller lnjen. Den här gången försökte jag göra något åt det i alla fall ;).
Fjärde videon
Det här är då den videon med den bästa, och mest avslappnade anridningen, det bästa språnget och den bästa linjen efter hindret, och därmed också den videon jag har tittat på mest för att lära mig hur jag faktiskt ska göra.
Jag är avslappnad mot hindret vilket gör att jag kommer ner i sadeln och intespjärnar på något konstigt sätt, samtidigt som jag är med i språnget och, som Fredrik säger, "rättar till" henne efter hindret. Jag kunde använt ännu lite mer innerskänkel efter hindret för att jag inte skulle behöva ta så mycket i yttertygel, men det är klart godkänt enligt mig.
Det är verkligen synd att pappa inte filmade banan som jag hoppade sedan, för det gick så himla bra! Jag red på, tittade på hindren i förväg, tog beslut i tid, och hästen hoppade super. En riktig pangrunda var det! Men nu har ni i alla fall fått en genomgående analys av den här speciefika övningen. Hoppas att ni tyckte att det var intressant att läsa och se!
/Vera
Trackback