Temat för passet var travhoppning, och i början var Imprezka väldigt pigg. Dock var det inget obehagligt utan hon behövde bara hoppa några gånger så lugnade hon ner sig, men behöll en fantastisk framåtbjudning hela passet igenom. 

Vi hoppade även en 5,5:a, vi kom in i trav och hoppade kryss-oxer. I början var det väldigt lågt, bara för att vi skulle få in rätt bjudning oxh rätt tänk, men senare höjde han upp till de som ville, jag var självklart en av dem. Imprezka och jag flög över en 95cm oxer två gånger, och det kändes inte ens högt! Alltså, det är klart att det såg ut som ett rejält hinder när man kom emot det, och det pirrade till lite i magen, men äntligen lyckades jag behålla tyngden i stigbyglarna i sprången, och därför kändes det otroligt stabilt och inte alls obehagligt!

Jag klantade mig dock lite när vi skulle hoppa en distans med väldigt små hinder, jag har någon grej med att jag alltid kommer in i för dålig galopp, och då blir det att jästen får lägga in ett litet minigaloppsprång innan den hoppar av. Inget farligt alls, men det är såå irriterande när man vet att man kan förebygga det! Jag fick i alla fall komma igen och då gick det bra.

Fredrik sa att han är säker på att det här kommer bli bra och det kändes självklart väldigt roligt att höra, även om jag själv haft den känslan hela tiden.

Nu sitter jag på bussen och laddar inför ponnycupen ikväll, håll alla era timmar och tår för att DJRK tar sin första vinst i hoppning ikväll!!

Fina hästen...(arkivbild)

/Vera