Här kommer en utvärdering av fredagens tävlingsgruppsträning!

 

Upplägget för de två första träningarna är att vi ska rida hästar som vi vanligtvis inte hoppar så ofta, och min lott föll därför på Angela. Jag har faktiskt aldrig hoppt henne tidigare, inte för att jag inte velat utan för att jag helt enkelt haft andra hästar som jag hellre har velat hoppa. Nu var det i alla fall dags och jag var ganska nervös.

 

Vår ridlärare hette Magnus och han är ganska ny på ridskolan, har bara haft storhästlektioner innan, så han visste inget om hästarna vi satt på. Först gav han oss en ganska lång uppvärmning där vi skulle fokusera på att ridningen aldrig skulle bli monoton, utan att vi hela tiden skulle ge hästen så uppgifter som tempoökningar, minskningar, ställa böja, volter etc, etc. Detta är väldigt nyttigt för mig eftersom jag ofta kan blir lite passiv i min ridning, men det var svårt att hela tiden komma på nya saker att göra och samtidigt analysera vad som funkade bra och vad som inte gjorde det. Angela var i alla fall snäll och lyssnade på mina hjälper. Dock fick jag förstärka hjälpen för halt några gånger då hon inte ville lyssna på mig, och jag var även tvungen att vara konsekvent med att hon skulle vara framme för skänkeln.

 

När vi värmt upp hästarna ordentligt var det dags för lite bomjobb. Magnus hade lagt ut 12 bommar(!) på radoch medvetet lagt de med ganska kort avstånd mellan varandra för att det skulle bli en riktig lydnadsövning. han var väldigt tydlig med att säga att vi var tvugna att ha hästarna lugna och se till att de lyssnade på vår förhållande hjälp om de ville springa iväg. De första gångerna blev det lite kaos med klonkande av bommar och snubblande hästar, men ju fler gånger vi kom, desto bättre blev det. jag tycker verkligen att det h'r är n övning som passar Angela väldigt bra, eftersom hon verkligen blev "mellan hand och skänkel" samtidigt som hon verkligen fick se upp på vart hon satte fötterna och därmed blev mer uppmärksam överlag.

 

När alla hade klarat av detta några gånger så byggdeMagnus upp dett kryss efter 8 bommar. Äen nu var han väldigt tydlig med att det var viktigt att hästarna inte fick springa iväg, och att vårat fokus som ryttare skulle ligga på bommarna inte på hindret. Jag tror att denna insikt är väldigt viktig att få som ryttare, eftersom det är väldigt enkelt att lägga fokus på hindret och om man kommer rätt på det hela tiden, när det man egentligen ska lägga fokus på är att vägen till hindret blir bra så att man automatiskt kommer rätt på det. Detta gick faktiskt rätt bra för mig även om det första språnget blev lite kostigt för att jag hade för lite tryck i Angela. det fixade jag till nästa gång.

 

Sist men inte minst så la Magnus till ett till kryss i slutet av bomserien, med en bom emellan de två kryssen, så att man kom in på 6 bommar, hoppade det första och andra krysset som en kombination med ett galoppsprång emellan, även det avståndet lite kort. Första gången jag kom på den här övnigen så satte jag lite för mycket tryck i Angela så att hon snubblade på näst sista bommen och därmed fick väldigt kort in i kombinationen, men eftersom kryssen var så låga så klarade vi oss helskinnade igenom ändå. Andra gången tog jag det lite lugnare och såg till att släppa på henne precis innan det första krysset, och då blev det mycket bättre.

 

Överlag tyckte jag att det här passet var väldigt roligt och lärorikt. Som ryttare fick vi lära oss att det är minst lika viktigt att kunna reglera tillbaka som framåt, även i travhoppning, och jag fick ett väldigt ositivt intryck av Angela. Nästa gång ska jag rida James och då hoppas jag på lite galoppövningar;)