Försökte publicera det hör inlägget igår men det var något knas, så försöker igen nu.

Igår var Jasmine finare än hon någonsin varit förut, men det visste jag inte förren vi började hoppa. Under framridningen var hon nämligen väldigt pigg, vilket fick mig att tro att hon skulle spåra totalt när det kom hinder in i bilden. Nu i efterhand tror jag dock att det där extrema suget mot hinder hon hade igår var något jag väntat på väldigt länge. För första gången någonsin drog hon inte för att hon ville vägra, utan för att hon ville hoppa! Det var en så himla härlig känsla att kunna stå upp i lätt sits mot en linje med två OXRAR, och få till då himla bra språng ändå, första gången vi kom på dem stämde allt. Vi kom rätt både in och ut ur linjen, ponnyn hoppade otroligt fint och jag kunde följa med i sprången. Känslan var otrolig!

Vi hoppade även en bågövningen där man skulle träna på att rida mycket på yttersidan och få in ett visst antal galoppsprång. Det där med galoppsprången var lite svårt för mig eftersom jag hade den minsta ponnyn och alltså behövde öka mest för att få in de 5 språng man skulle få in, men svängarna funkade varje gång.

Flera gånger under passet kommenterade Fredrik hur fin ponnyn var och hur duktig jag har blivit med henne, och jag blir så himla glad av att höra sådant! Efter passet fick jag även ett erbjudande som alltid har velat men aldrig har trott att jag skulle få, men ni får veta mer om det om det blir av! Jag kunde inte få en bättre avslutning på terminen, och det tror jag inte att i tillsammans som ekipage kunde få heller!
Nu ska jag återgå till att studsa på rosa moln!
/Vera

Nu ska ja