Hej!

Idag var jag ju hos fredrik och red två pass och det gick så himla bra!

Första passet fick jag rida en liten quarterhäst på 152cm som passade mig perfekt. Otroligt mjuk och känslig när man väl fått fram honom, men det krävdes några varv i galopp med tänket fram, fram, fram för att komma dit. det här första passet var lite mer som markarbete än hoppning, så vi körde lite bommar och sedan ett hinder i slutet av bommarna. det upplägget passade perfekt eftersom Rick, som hästen heter, nyss blivit inhoppad och därför är lite osäker. Han hoppade dock superfint och på första försöket både gångerna, sista hindret kanske hindret var 65-70cm.

 

Andra passet finns det mycket mer att berätta om. Jag fick rida ett sto som heter maja på ca 170cm i mankhöjd. Hon passade dock i samma sadel som Rick vilket gjorde det väldigt behaglgt att sitta på henne eftersom sadeln passade mig väldigt bra. Vi hoppade fram på samma övning som vi gjorde på första passet, men sedan byggde Fredrik upp lite fler hinder som vi skuttade över och som han sedan byggde ut ytterligare till en serie med fem språng. Det blev lite knas en gång eftersom jag fastnade lite i innertygeln och inte riktigt hann hänga med i majas runda språng, så då fick jag lite tillfälligt ont i ryggen, men det gick snabbt över. Fredrik höjde upp lite och så fick vi komma igen, och när det gick bra så bestämde han att vi skulle få testa på lite större hinder. Då såg serien ut såhär: Trava in, hoppa tre studs, ett språng i galopp, hoppa hinder på ca 75-80cm, ett språng i galopp, hoppa ett hinder på 95cm-1m. Första gången blev 1m språnget lite vingligt eftersom mina knän gärna pekar utåt när jag hoppar, men när jag väl blivit medveten om dte och korrigerat det, så var det helt fantastiskt! Jag kände mig som värsta proffset när vi flög över den där serien som ingenting och mycket av den känslan handlade nog om att det är så himla skönt att efter ett år av Jasminehoppande, bara kunna sitta still och låta hästen klura ut vart den ska sätta fötterna! När man hoppar Jasmine handlar ju allt om att komma ÖVER hindren, på Fredriks hästar handlar det om HUR man gör det. Dock märker jag väldigt tydligt hur mycket Jasmine har hjälpt mig att bli den ryttare jag är idag, jag är mycket modigare och har hundra gånger bättre sits än vad jag hade för ett år sedan. Trots att det pirrade rätt rejält i magen när jag insåg att Fredrik ville att jag skulle hoppa det där sista hindret, så måste jag säga att jag klarade av det väldigt bra, och det är bara pga att det har lossnat för mig med sitsen. Hade jag försökt mig på den där serien för ett år sedan hade jag garanterat blivit hoppad ur sadeln haha!

 

Nu ser jag mycket fram emot torsdag när jag ska dit och hoppa igen och sedan tar jag med mig alla nya kunskaper till Skogslotten, där jag ska på att utvecklas ännu mer!